OD KYRKA KYRKOMILJÖ

Kyrkan i Od är belägen knappt två mil sydöst om Herrljunga i sydligaste delen av kommunen. Denna medeltida kyrka byggdes på en hög, utskjutande holme i det rika vattensystem som i forna tider utbredde sig här. Idag ligger kyrkan söder om länsväg 182 mellan sjöarna Sandsken och Sämsjön. Förr gick här förbi ett stråk mellan Jönköping och Götaälvsområdets orter och som på 1700-talet blev huvudstråket mellan Jönköping och Göteborg. Nedanför kyrkbacken fanns ett vadställe som måste passeras där man "wodh" över, vilket är en teori om hur ortsnamnet uppkom. Ett par kilometer öster om kyrkan finns en gammal skjutsstation bevarad, förmodligen från 1700-talet. Denna gamla gästgivargård kallas idag för Hägna gammelgård. Ett bygravfält från järnåldern ansluter till kyrkogårdens västra sida, så kyrkan byggdes troligen inom detta område. Byn har alltså en lång historisk kontinuitet.

Från den nyare länsvägen mellan Vårgårda och Ulricehamn går den äldre landsvägen upp till byn och kyrkan, belägen på vägens sydvästra sida. Öster om kyrkan går en mindre väg till Molla och Borgstena i en dal och norr om vägkorsningen finns en skola. Från kyrkkullen sänker sig det öppna jordbrukslandskapet åt öster och söder medan skogen går inpå kyrkogårdens västra sida. Sjöarna syns idag inte härifrån men österut, på andra sidan Borgstenavägen, finns en liten vattensamling med omgivande mader. Flera lantgårdar ligger där längs vägen och deras åkrar sträcker sig vidare upp till blandskogskanten.

Kyrkogården nås i norr via en rak, smal, asfalterad väg, kantad av en tvåsidig lövträdsallé, som vidgas till en parkering med en modern ekonomibyggnad vid östra sidan. Allén är planterad på 1900-talet eftersom den inte återfinns på ett fotografi från det seklets början. I söder leder en smal grusväg fram till en liten parkering, hägnad av ett lågt trästaket. Därifrån leder en grind till en nyare kyrkogårdsdel på samma marknivå och en brant gräsbacke leder upp till den äldre och högre belägna kyrkogården runt kyrkan. Längs allén i norr finns en samlad bebyggelse med ett bostadshus på östra sidan från 1900-talets andra hälft med trädgård, samt nämnda ekonomibyggnad till kyrkan, och på västra sidan finns från landsvägen räknat ett äldre bussgarage, församlingshem från 1940-talet, tre röda gamla stugor med hemvärnsgård, turistinformation med bokcafé och uthus samt en prästgård i funkisstil med två äldre faluröda "flyglar". Trädgården sträckte sig förr längs hela kyrkogårdens västra sida och där finns en jordkällare samt en grind i sydöst. Den mynnade förr utanför kyrkogården, men når idag en grusad yta mellan den gamla kyrkogården och bårhuset på den nyare kyrkogårdsdelen. Bebyggelsen hålls samman genom fasader med träpanel och sadeltak med takpannor. Tidigare angränsade prästens löneboställe till kyrkogården i norr, men den flyttades till norra sidan om landsvägen för länge sedan. Prästgårdens trädgård är avstyckad men kyrkan äger fortfarande gärdena runtom. Husen ligger invid randen av små trädklädda kullar i väster, som i norr runt bussgaraget har hög, tät barrskog vilken successivt övergår till glesa björkar och andra lövträd på gravfältet i söder. Mellan byggnaderna sträcker sig gräsmattor utan hägnader.

PRÄSTGÅRD
Prästgården ritades av arkitekt John Hollstrand och uppfördes 1935 i funktionalistisk anda som en stor, närmast kvadratisk tvåvåningsbyggnad med symmetriska treluftsfönster i grupp, valmat sadeltak med tegelpannor, nästan pyramidtak, och loggialiknande farstukvist med balkong på entrésidan. Över balkongen finns i takfallet en rund lukarne (takfönster). Locklistpanelen är målad ljust blågrå och fönstren försedda med blå markiser. Den har sannolikt ersatt en äldre prästgård. Den östra flygeln benämns dränghus och är en låg parstuga som kan stamma från 1700-talet. Flygeln på andra sidan står ej på ursprunglig plats och är både högre och bredare. Båda har faluröd locklistpanel, spröjsade fönster och sadeltak med takpannor samt vitmålade snickerier. Gårdsplanen på framsidan har en traditionell gräsrundel.

EKONOMIBYGGNAD
Ekonomibyggnad enligt uppgift uppförd 1989-90 med personalutrymmen, besökstoalett och förråd. Det är en rektangulär byggnad på gråmålad betongsockel som har ljust färgad locklistpanel med vita knutar och sadeltak täckt med svarta takpannor. Fyra dörrar finns på västra sidan och fyra bruna tvåluftsfönster i vita foder på östra sidan, samt två fönster på norra gaveln. Huset har källare med port och fönster på norra gaveln. Dörrarna är av lackat trä, fräst likt stående panel. Den södra dörren och källarporten har två dörrblad och övriga är enkla dörrar varav den ena har två högsmala rutor. I nordväst är det ett vinklat träräcke framför dörrarna.

FÖRSAMLINGSHEM
Byggnaden uppfördes som församlingshem troligen på 1940-talet. Det är en stor rektangulär byggnad med frontespiser i södra delen på båda långsidorna och en stor farstu under den östra frontespisen. Farstun har nya röda takpannor på sadeltaket och är förmodligen tillbyggd senare. Det branta sadeltaket har två skorstenar och täcks av röda takpannor. Locklistpanelen är målad ljusgult med vita knutar, foder och vindskivor. Långsidorna har stora spröjsade tvåluftsfönster och i norra gaveln sitter på övervåningen ett högt rundbågat spröjsat fönster. Frontespiserna har treluftsfönster i grupp och över entrén på sydgaveln, med ursprungligt, tunt skärmtak, finns två kvadratiska tvåluftsfönster. Båda entréerna har bruna enkla dörrar, den i farstun med fönsterruta, och är försedda med betongtrappor, den i öster med brunmålat sentida träräcke och den i söder med spensligt smidesräcke i vinkel. Vita hängrännor och stuprör.