VARVS KYRKA OCH FRANCISKUSKAPELLET KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Varvs socken domineras av en uppodlad kalkstensplatå på den s.k. Östfalan. I väster begränsas socknen av det skogsbeväxta platåberget Varvsberget med karaktäristiska diabasbranter. Kyrkbyn ligger centralt i socknen på sluttningen upp mot berget. Ovanför ligger fornborgen Högeklint. I öster en nord-sydlig åsrygg som bildar gräns för Falans kalkstensplatå. På denna lövskogsbeväxta rygg finns ett järnåldersgravfält och en minnessten över det mytomspunna slaget vid Gestilren 1210. Mellan byn och åsen ligger Varvboholms herrgård som bildades vid Laga skiftet av Varvs by. En stor del av socknen är klassat som riksintresse för naturvården. En gånggrift norr om byn visar på att marken brukats sedan neolitikum. 1564 års jordebok visar på ett jordägande som dominerades av skatte-, frälse- och kyrkohemman. Kyrkan ligger i byns nordöstra ände, direkt norr om den slingrande lilla vägen mellan Tiarp och Acklinga. Längre upp i sluttningen rakt åt väster ligger prästgården. På andra sidan vägen söder om kyrkan ligger den gamla skolan och längre upp på sluttningen i sydost en rest av kyrkbyn i form av fyra gårdar, samlade kring den gamla kyrkplatsen. Sydväst om kyrkbyn och prästgården ligger Franciskuskapellet på Varvsbergets sluttning invid den lilla vägen mot Tiarp. Sluttningen är beväxt med granskog. På platsen låg tidigare byns tåbebyggelse, vars sista hus revs 1954.

ÄLDRE KYRKA - På en platå på Varvsbergets sluttning ligger Varvs gamla kyrkplats. Den kvadratiska kyrkogården omges av en rad av gamla lönnar och en kallmur med sentida pargrind av trä i norr. Grindstolparna består delvis av sandstenskvadrar som sannolikt härrör från kyrkan. Denna var enligt Peringskiölds Monumenta en tornlös romansk anläggning med smalare rakt kor och klockstapel. På platsen för kyrkan står nu ett träkors. På kyrkogården står några gravstenar från 1600-1800-talen.

SKOLA - Byggnaden i 1 ½ plan uppfördes 1878 i gjutteknik och har vita slätputsade väggar. Sadeltaket täcks av korrugerad plåt. Från att ha byggts som skola tjänar byggnaden nu som församlingshem och bostad.

PRÄSTGÅRD - Byggnaden i 1 ½ plan uppfördes 1938-39. Fasaden är klädd med rödfärgad locklistpanel och har två stora frontespiser. Sadeltaket täcks av betongpannor.