TRÅVADS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Tråvads socken utgörs av en fullåkersbygd på ömse sidor om Lidan. Sockennamnet förekommer i skrift första gången 1330 som "Thrauadh". Socknen var delad mellan Laske och Skånings härader och var annex till Larv. Markägandet dominerades i alla fall sedan senmedeltid av säteriet Stora Hov. Natanael Beckman menade att det var denna gård som den isländske skalden Sigvat år 1019 refererade till i fjärde strofen av sitt kväde Austrfararvísur.

Kyrkplatsen ligger alldeles invid Lidans östra strandbrink där vägen mot Larv passerar över en bro. Platsen har tidigare haft ett färjeläge och marken hörde till Tråvads säteri. Söder om kyrkan, på andra sidan vägen är två skolbyggnader. Bortsett från präststommen så har bybebyggelse alltid saknats i anslutning till kyrkan. Detta förklaras av den sumpiga terrängen. Direkt öster om kyrkan löper riksväg 47 mellan Grästorp och Falköping. På andra sidan denna är i norr Tråvads stationssamhälle som växte upp kring Västgötabanan. Bebyggelsen domineras av egnahem från 1920- och 30-talen.

SKOLBYGGNADER - Den äldre skolbyggnaden är uppförd 1884 i 1 ½ plan med gul locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. I vinkel mot denna ligger en yngre skolbyggnad med lärarbostad, uppförd 1925. Fasaden är klädd med numera vitmålad (ursprungligen gul) locklistpanel och har veranda. Det branta sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel och har kupa. Fönstren har tidstypiskt småspröjsade överrutor. Skolverksamheten upphörde i båda byggnaderna 1977. Den äldsta skolan byggdes 1980 om till församlingshem, men har i allt väsentligt bevarat sin exteriör.