ÅTVIDS KYRKOR SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

SOCKNEN: Åtvid är en medeltida socken och det äldsta kända skriftliga belägget härstammar från år 1348. Kopparfyndigheterna i Åtvid gav under medeltiden upphov till bergslag. Bergslagets verkliga blomstringstid inträffade under 1400-talets senare hälft och 1500-talets början. Ett brukssamhälle utvecklades så småningom kring kopparverket. Platsen och socknen har under lång tid präglats av baroniet Adelswärd, vars industriinvesteringar under 1800-talets slut och början av 1900-talet var avgörande för utvecklingen till modern industriort. Socknens jordägande har även dominerats av baroniet. Åtvid blev köping 1947 och det gamla sockennamnet ändrades till Åtvidaberg, som var namnet på municipalsamhället. Åtvid har senare återtagits som socknens namn. I kyrkligt avseende har socknen varit ett patronelt pastorat, som lydde under ägaren till Adelsnäs. Det innebar bl a att patronus själv utsåg t ex kyrkoherde. Patronatsrätten upphörde 1921.

KYRKOMILJÖN: Åtvids båda kyrkor är centralt belägna i Åtvidaberg och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. I området finns lämningar efter 1700-talets brukssamhälle med bevarad bruksbebyggelse samt arkitektritad arbetar- och egnahemsbebyggelse från tidigt 1900-tal. På initiativ från Theodor Adelswärd på Adelsnäs anlitades tidens mest kända arkitekter, såsom Isak Gustaf Clason, Agi Lindegren, Carl Westman m fl. för att skapa en trädgårdsstad efter engelska förebilder. Nordväst om Stora kyrkan ligger f d folkskolan med vita putsade fasader och ett för tiden typiskt brant takfall. Skolan är uppförd 1908, efter ritningar av arkitekt R A Jacobsen på I G Clasons ritkontor i Stockholm. Jacobsen lär även 1908 ha ritat den s k Thorinska villan med fotoateljé väster om gamla kyrkan. Folkskolläraren och fotografen Johan E Thorin (1862-1930) var traktens stora fotograf. Den f d prästgården är belägen vid Östantorp några kilometer sydost om kyrkplatsen. En ny kyrkoherdebostad uppfördes 1952 i ett till gamla kyrkan angränsande kvarter.