BENGTSFORS KYRKA KYRKOMILJÖ, ÄRTEMARK

Bengtsfors samhälle är beläget i Ärtemarks medeltida socken i norra Dalslands skogs- och bruksbygder.
Karakteristiskt för dessa trakter är systemen av sjöar och älvar som följer sprickdalarna, företrädesvis i nord-sydlig riktning. Vattensystemen har haft stor betydelse för kommunikationerna, socknarnas gränser och kyrkornas placering, vilket Ärtemark är ett tydligt exempel på. Socknen breder ut sig på båda sidor om de närbelägna sjöarna Ärtingen och Lelång med den medeltida kyrkan belägen på ett näs i norra Ärtingen. Bebyggelsen består av flera mindre dal- och strandbygder omgivna av bergig glesbebyggd skogsmark med flera småsjöar. Området har dominerats av relativt små gårdar med tillhörande skogsbruk. Ärtemark hörde tidigare till Steneby pastorat men blev 1866 eget pastorat, Sedan 1961 bildar Ätremark och Torrskog gemensamt pastorat.

Ärtemark är också ett exempel på en bygd vars centrum förskjutits från ett äldre jordbruksområde till en sentida tätort, Bengtsfors, belägen ca fem km öster om kyrkan. Mellan Lelång och Bengtsbrohöljen bildar Bengtsforsen det största vattenfallet i Ärtemarks socken. Vattenkraften började tidigt att användas för olika husbehovskvarnar och efterhand etablerades ytterligare verksamheter på platsen. Bebyggelsen vid Bengtsforsen var dock länge av blygsam omfattning. År 1868 anlades Dalslands kanal med två slussar i Bengtsfors. Även vägkommunikationerna förbättrades vid denna tid. 1895 öppnade Uddevalla-Lelångens järnväg för trafik och då Dal Västra Värmlands Järnväg (DVVJ) tillkom 1927 mellan Mellerud och Årjäng blev Bengtsfors också en järnvägsknutpunkt. Från sekelskiftet 1900 började samhället att växa som industriort och redan 1906 började diskussionerna om att bilda en köping, vilket dock inte genomfördes förrän 1926. Industrin präglar fortfarande näringslivet i Bengtsfors även om en del nedläggningar skett de senaste åren. Av järnvägstrafiken återstår idag viss turisttrafik på den forna DVVJ. Även i övrigt har turismen fått en ökad betydelse för Bengtsfors, bl a genom Dalslands kanal.

1925, ett år innan Bengtsfors blev köping, uppförde det expanderande samhället en egen kyrka. Ärtemark är dock församlingsnamnet och begravningsplatsen för Bengtsforsborna är vid Ärtemarks kyrka.

ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg

LITTERATUR, RAPPORTER: Bengtsfors kommun, Kulturmiljöprogram, 1994. / Bengtsfors kommun, Vår kulturmiljö, Vänersborg 1993. / Boman, Ernst, Bengtsfors kyrka, ett tempel i offerviljans tecken, i Karlstads stifts lulbok 1926. / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003. / Runelid, Effe: Dalslands kyrkor, 1984. / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, kulturhistorisk byggnadsinventering nr 31, Bengtsfors kommun, Vänersborg 1986