SUNDBY KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Sundby socken ligger i Rekarnebygden som räknas till ett av de tidigast kristnade områdena i Mellansverige. Sockenindelningen kan ha varit utbildad redan under 1000-talet. I jämförelse med övriga Södermanland är socknarna kring Kafjärden små.

Sundby socken består av öppen slättbygd i söder och småbruten slättbygd mot Mälaren i norr samt några öar i denna. Sockennamnet är sammansatt av ordet sund syftande till det forntida sundet vid kyrkbyn och tillägget by i betydelsen gård eller by. År 1304 nämns sockennamnet som parrochia Sundby. Sundby kyrka ligger på en platå på sydvästsluttningen av Öster-Rekarnes största grusås.

I anslutning till kyrkan ligger flera byggnader som ursprungligen har hört till kyrkans funktioner. Sydväst om kyrkan ligger den f d fattigstugan. Väster om kyrkan ligger bland annat den f d klockarbostaden och f d skolan.

I Sundby socken finns ca 260 registrerade fornlämningar. Huvuddelen av fornlämningarna är belägna på ett tiotal gravfält från yngre järnåldern. Det största gravfältet vid fornborgen Ransten är möjligen äldre. I socknen märks även en brobank, Ramsundsristningen och en runsten.

I kyrkans närhet ligger Sundbyholm, vilket 1599 gavs i gåva till riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm, Gustav II Adolfs halvbror. Gyllenhielm lät under åren 163948 uppföra en stor huvudbyggnad. Byggnaden uppfördes i sten och var försedd med en skulpterad huvudportal. Gyllenhielm donerade mycket till socknen, bland annat för upprättandet av den Gyllenhielmska skolan väster om kyrkan. Han gav också rika gåvor till kyrkan, till exempel två kyrkklockor som var krigsbyten från Polen.

Sundby kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D1). Området omfattar Hammarby, Jäder, Kjula, Sundby och Vallby socknar. I motiveringen av beslutet beskrivs området som en centralbygd, som speglar hur Mälardalen anpassades till landhöjning, växande befolkning mm. från bronsålder till 1800-talets sjösänkningar, med herrgårdslandskap från 1600-talet, inklusive minnen förknippade med Axel Oxenstiernas tid. I värdetexten nämns förekomsten av äldre bebyggelse, många fornlämningar, tidigromanska kyrkor och gamla färdleder, såväl till lands som till sjöss.

Nationalencyklopedin, 17. Bra Böcker. 1995
Revidering av värdetexter för områden i Södermanlands län som är av riksintresse för kulturminnesvården enligt 2 kap 6 § lag om hushållning, med naturresurser mm. Riksantikvarieämbetet. 1996-08-27.
Sörmlandsbygden 1988:2
Sörmlandsbygden 1996. Spår av tid. Södermanlands hembygdsförbund
Sörmländska kyrkor 105, 1947, 1963, 1998