LEKSANDS KYRKAS KYRKOMILJÖ

Kyrkan är uppförd på en udde som bildas av Östervikens östra strand och Österdalälvens utopp ur Siljan. Platsen har sedan urminnes haft ett strategiskt läge, långt in i den skyddade viken som ansluter till Siljan och Österdalälven. Där förenades alla viktiga land- och vattenförbindelser för Siljansbygden och norra Dalarna.

Området nordost om kyrkan, Kyrkvallen, har i generationer varit samlingsplats för sockenborna och Siljansbygdens allmoge vid religiösa högtider, sockenstämmor, marknader eller vid betydelsefulla rådslag för socknen, länet och riket.

Kring Kyrkvallen, öster om kyrkan, ligger ännu en rad eminenta byggnader, bl.a. prostgården, komministerbostället, skolprästgården, den forna gästgivargården och gamla tingshuset. Numera finns även ett större antal kulturhistoriska byggnader samlade inom friluftsmuseet öster om kyrkan. Leksands tätort som har föregåtts av en radby har utvecklats först öster om kyrkbyn mot järnvägen och sedan även söder om älven.

Området mellan kyrkan och vattnet har tagits i anspråk för kyrkogården som även utvidgats mot norr. Från samhället i nordost leder en bred planterad allé, Kyrkallén, till kyrkan. I alléns förlängning, i höjd med klockstapeln, markeras infarten till kyrkotomten och kyrkogården med en monumental infart bestående av fyra putsade stolpar med tre grindar.

Övrigt
Riksintresse för kulturmiljövården: Leksands-Noret [W 46]
Motivering: Bygdecentrum vid Siljan i ett läge där sambandet med älven och kommunikationerna på och över denna är påtagliga.
Uttryck för riksintresset: Kyrkvall med medeltida kyrka, klockstapel från 1600-talet, präst- och klockarboställen, gästgivaregård och tingsplats. I anslutning till kyrkomiljön har en tätort med karaktär från sekelskiftet 1900 vuxit upp på gammal åkermark nära byn och kyrkan.

Övriga byggnader
Kyrkomiljön omfattar ett större antal representativa och typiska byggnader som huvudsakligen grupperar sig öster och nordost om kyrkan, det rör sig om boningshus samt tillhörande ekonomibyggnader. Till dessa hör prostgården vars huvudbyggnad har anor från 1600-talet; komministerbostället vars äldsta byggnad härrör från 1700-talet medan manbyggnaden är från 1897. Dit hör även skolprästgården med byggnader från 1790-talet. Huvudbyggnaden vid gästgiverigården fick sitt nuvarande utseende kring sekelskiftet. 1900. (Se Prästgårdsinventering, 1976; 1993)