Hamnanläggning

Datering: Att döma av det stratigrafiska läget och daterande lager anses pålraden/länningen om vrakets (6141:068) styrbordssida och babordssida (?) vara från senare delen av medeltiden och kajanläggningen tvärs vraket vara från ca 1650-talet.
På historiska kartor från 1640 och 1645 skall det mellan dessa år ha anlagts en kajskoning på platsen. Denna kajskoning kan vara identisk med den observerade kajanläggningen.

Övrigt: I kvarteret även två vrak, SMA 6141:067 och 6141:068, påträffats.

Kvarteret Katthavet 3 hette tidigare kvarteret Näckström 1

Bärgning: Under anläggningsarbeten 1915 påträffades rester av ett vrak (SMA 6141:068). När detta skulle undersökas påträffades rester av en kajanläggning, som delvis överlagrade vraket. Då man ansåg att detta förhållande var intressant för kunskapen om den äldre Stockholmstopografin planerades en fortsatt undersökning på Molinska tomten med utökade schakt. Amiral J. Hägg försökte skaffa sponsorer för en fortsatt undersökning, men arbetet med grundens läggande för det nya huset fortskred i sådan takt att man dessförrinnan hann bebygga det aktuella tomtområdet. Man fick således lämna de resterande vrakpartierna och kajanläggningen in situ utan vidare undersökningar. Endast delar av kajanläggningenhar således frilagts och dokumenterats. Resterande delar kvarligger under byggnader.

Vid närmare analys av stratigrafin på platsen slöt man sig till att det rörde sig om två anläggningar från olika tider. I det tidigaste skedet fanns en länning med pålrader som strandskoningar. I ett senare skede har platsen fyllts ut, och en större kajanläggning med stockar, pålar och brädor har uppförts.

Vraket bör inte ha fungerat som fundament för den sistnämnda kajanläggningen, eftersom det var fyllt med lös gyttja. Man har i stället, utifrån lagerföljden, tolkat situationen så att vraket lämnats att förfalla i den äldre hamnbassängen eller länningen, på vilken den större kajanläggning senare uppförts.

Flera utfyllnader har, att döma av lagerföljden och historiska kartor, gjorts efter länningens tillkomst och därefter efter kajanläggningens uppförande.

Att döma av historiska kartor kan den yngre kajanläggningen vara en del av en kajskoning som skall ha anlagts mellan 1640 och 1645. Denna kajskonings läge sammanfaller exakt med den påträffade kajanläggningens sträckning.

Status: Uterfter vrakets (SMA 6141:068) styrbordssida löper 9 nedslagna pålar av furu i en rak linje. Sannolikt rör det sig om reser av en kajskoning. Ytterligare tre pålar löper utefter babordssidan av vraket. Denna pålrads vidare fortsättning i öster synes ha förstörts genom senare tiders nedgrävningar. Framför fartygets stäv fanns ytterligare ett par pålar.

Ca 7-8 meter akter eller öster om dessa, i schakväggen tvärs vraket, påträffades minst två stockvarv av furustockar, som låg tvärs vraket och pålningarna. Ovanpå den översta stocken, som var obilad och hade en diameter om ca 20 cm, låg en näverpackning. Ovanpå näverlagret syntes ändar av furuplankor.En ny skärning gjordes därifrån i fartygets längdriktning, varpå fortsättningen av stockläggningen kunde följas. Den var här enkel, men under en av stockarna låg två plankor.

I det provschakt som togs upp drygt 6 meter längre österut eller akterut, i Molinska gården, anträffades fortsättningen av stockläggningen, som här hade en annan uppbyggnad. Några säkra slutsatser om konstruktionen kunde dock inte dras, då schaktet endast omfattade dryga 2x2 meter och då en del virke föreföll saknas, men broplankornas läge och avmätningar av z-värde (höjd) vittnar om att det rör sig om en och samma kajanläggning. Plankorna i själva brogolvet hade en tjocklek av 6-8 cm, men de låg inte som tidigare i Ö-V riktning utan i N-S, varför stockarna, som bildade plankornas underlag låg i Ö-V riktning. Stockarna låg direkt på påförd jord. De har uppenbarligen vilat på nedslagna pålar, och längre ner förefaller ytterligare en förstärkningskonstruktion funnits.

Byggmaterial: Trä