| Referens: skriftlig källa <itemDescription> |
-
Kartor: Hallström, G. 1912, Floderus, E. 1:1000. 1935 (ATA 3840/35), Brehmer & Engelke. 1884, Mickelsson, E. 1869, Ekdahl, N. J. 1830 i Norrlandsresor, originalmanuskript i ATA (A13).
|
| Beskrivning <itemDescription> |
-
Fornborg, 200x50-100 m (VNV-ÖSÖ), belägen på krönparti och bred avsats mot S av häll- och klippbundet berg (VNV-ÖSÖ). Krönpartiet begränsas av närmast lodräta stup eller i övrigt branta sluttningar ru...
Visa hela
Fornborg, 200x50-100 m (VNV-ÖSÖ), belägen på krönparti och bred avsats mot S av häll- och klippbundet berg (VNV-ÖSÖ). Krönpartiet begränsas av närmast lodräta stup eller i övrigt branta sluttningar runtom. Även avsatsen S om krönet har branta sluttningar. Berget omges av morän- och sedimentbunden skogsmark, samt i S av åkermark. Murarna är belägna såväl på krönpartiet som på avsatsen, och till en sammanlagd längd av ca 325 m. Krönpartiet begränsas ställvis av murar, där bergssidorna är något mindre branta än i övrigt. Detta är främst i N, SV och SÖ, där murarna, med ställvisa mindre avbrott, är 10-55 m l, 1-3 m br och 0,2-1 m h, i något fall intill 1,5 m i yttersida. Murarna är uppbyggda av mestadels 0,2-0,5 m st stenar, samt enstaka större ca 1,5 m st block. Avsatsen SÖ-S om krönet, begränsas i NÖ och V av två tvärmurar. Den V är 21 m l (N-S) 4 m br och ca 1 m h. Ansluter i N mot krönbranten, samt i S mot ett block, 4,5x2 m st och 1,8 m h. I muren är urplockat 4 rundade gropar, 1-2 m i diam och 0,7-0,9 m dj, delvis med en låg vall runtom. Den NÖ tvärmuren är 26 m l, 1-2 m br och ca 0,7 m h, ställvis med mindre avbrott vid naturlig klippbrant. Utmed avsatsens S och SÖ kant är ställvis murar eller rester därav, till en sammanlagd längd av 105 m. Dessa murar, som är delvis utrasade och svåravgränsade, är mestadels 1-2 m br och ca 0,5 m h. Stenmaterialet består oftast av 0,2-0,5 m st stenar, samt i enstaka fall av ca 1 m st block. Även murarna som begränsar krönpartiet är delvis utrasade. Krönpartiet innanför murarna har en kuperad, hällbunden yta, med inslag av moränbunden mark, medan avsatsen i S utgör en närmast sammanhängande plan, hällbunden yta. Borgområdet är glest beväxt med mindre tallar. Enligt uppgifter i äldre litteratur skall ett fynd av ämnesjärn ha gjorts invid borgområdet (ev. berget) omkring 1880. Inget av detta finns dock bevarat. (ATA 2076/24) (RAÄ-nr Segersta 114:1)
Stäng
|