Nedanstående beskrivning är hämtad från: Kuoljok, Sunna ”Det är nästan så att jag blir tårögd”. Dokumentation av samiska föremål vid Skokloster slott och Livrustkammaren, Duoddaris 32, Rapportserie. Dokumentation från Ájtte Duottar- ja Sámemusea/ Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk 2020. För källhänvisningar se rapporten.
Beskrivning: Påse av barkgarvat renskinn med applikationer av vitgarvat renskinn och många fastsydda tofsar av skinn. En s.k. Käringsjöväska.
Påsen har fram- och baksstycke av barkgarvat renskinn, med oval spetsig form neråt. Styckena är ihopsydda mot en avlång, rektangulär barkgarvad skinnbit, ca 3 cm bred, som bildar påsens botten och sidor. Denna avlånga del är av barkgarvat skinn, men täcks nästan helt av en bit vitt skinn, förutom några cm högst upp på varje sida. Det vita skinnet har många små hål, som det bruna skinnet syns igenom.
Både fram- och bakstycket täcks nästan helt av en fastsydd ficka med dragsko upptill. På varje ficka är en applikation av vitgarvat renskinn, med en lång horisontell mittdel med många vertikala ”armar” som sticker ut åt varje sida (ser lite ut som revbenen i ett skelett). Denna applikation täcker hela fickan i längd och bred.
Upptill, i påsens öppning, är en dragsko av vitgarvat renskinn, med öppningar i sidorna. Genom dragskon är tvinnade remmar av vitgarvat renskinn dragna. Remmarna ihopsatta i ändarna med en tofs av renskinn.
På väskans och fickornas sidor är många tofsar fastsydda med sentråd (sammanlagt 34 enligt Skoklosters registrering). Tofsarna är av bark- och vitgarvat skinn med klippta flikar. I en ficka sitter en bit lintråd. Eftersom det är den enda lintråden vi ser, så funderar vi om det kanske är en rest av en upphängnings-ögla för att hänga den på väggen som prydnad.
Påsen är väldigt välbehållen och ser helt ny och oanvänd ut.
Material: vitgarvat och barkgarvat renskinn, sentråd.
”Den har två påsar fastsydda på varsin sida” säger Lisbeth. ”Först är det grundpåsen. Sedan har man sytt på en påse framtill och en påse baktill. Påsen är sydd med sentråd. Här kan man känna sentråden, hur den är hård jämfört med lintråden”. [44]
Ursprung: sydsamisk, från Härjedals-området.
Irene Dorra, f. 1943, från Käringsjön har berättat att hon har sytt sådana här påsar, liksom hennes förmödrar. Hennes gammelmormor Malin Rensberg, f. 1895, och Malins systrar sydde sådana här väskor. Väskorna är sydda med applikationer och Irene Dorra har sytt flera. Hon lärde sig genom att studera äldre väskor. De kallas för Kärringsjöväskor, eftersom de har sytts i Kärringsjön, som ligger i västra Härjedalen, inte långt från norska gränsen. [45] Sådana här väskor verkar även ha tillverkats i Norge. På Sverresborg Tröndelag museum i Trondheim finns samma typ av väskor, med proveniens från norsk sida.
Påsen förvaras på Skokloster i kuriosakabinettet och finns inte med i listan på de föremål som fanns på Skokloster 1710. Den är antecknad först efter näst siste ägaren, vilket tyder på att de varit i huset sedan början av 1900-talet. Den är sannolikt äldre. Möjligen kan de ha kommit in tidigare, men undkommit inventarielistorna. [46]