Ytterkappa till drottning Kristinas kröningshimmel

Kappa till drottning Kristinas kröningshimmel med medaljong med rikssvärdet. Kappan är en av fyra lösa ytterkappor som visar riksregalierna. För övriga delar, se inv nr 6214.
Beskrivning i huvudposten:

Ett rektangulärt tak med fyra nedhängande fasta innerkappor och fyra lösa ytterkappor. Ytterkapporna utgörs av två långa kappor, l.2510 mm b.660 mm, samt två kortare kappor, l.1800 mm b.660 mm. Taket samt kapporna är av violett purpursammet med reliefbroderi i guld och silver på silkeskärna i varierande teknik. Broderiet utgörs av ett vegetativt antikiserande motiv av palmetter, akantusblad och voluter. Broderiet är symmetriskt utformat i räta rader. Mitt på kapporna sitter ovala medaljonger, diam ca 330-390 mm, framställande riksregalierna i två serier. Medaljongerna är broderade separat och fastsydda på kapporna. Medaljongerna omges av bladkransar med lagerblad av guldtråd och silkestråd. Kransarna är sammanbundna av fyra små blommor av silkestråd. På kappornas nedre del sitter en bred bård av krepiner i silver och guld föreställande blommor. Krepinerna skiljer sig något på inner och ytterkapporna. Nedanför dessa sitter ett 20 mm brett vävt guldband med invävda lan i guld och silver lagda i kors. Kapporna kantas slutligen nertill av en 130 mm lång, tät frans av tvinnad guld och silvertråd. Fransen är något glesare på innerkapporna på kortsidorna. Ytterkapporna kantas runtom av en kortare frans av gul silkestråd, 20 mm.
Taket är på baksidan klätt med naturfärgat linnelärft. Linnelärften från taket överlappar sidokapporna med en lös kant, 130 mm bred. Kapporna är på baksidan klädda med röd sammet.
För fäste av de lösa ytterkapporna samt för fästandet av bärstängerna sitter på baksidan av innerkapporna långa knytband av naturvitt linne, fastsydda i par. De sitter på ett grönt vävt linneband. På baksidan av ytterkapporna sitter på ett röd och gulrandigt vävt linneband, hällor av naturfärgat linne, 19-28 hällor på varje sidokappa.

Medaljongerna bär samma motiv på både inner och ytterkappor. De visar riksregalierna. Samtliga motiv återges av broderier i hög relief av silver och guldtråd samt med silkestråd i schattérsöm. Svärdet, hållet av två riddare i antikiserande rustning av guld, silver och silkestråd. Bakgrunden utgörs av gräsbevuxna kullar av grön silkestråd i olika nyanser samt himmel och moln av silkestråd i blått, vitt och brunt.
Spiran, hållen av två lejon stående på bakbenen. Lejonens ögon är av svarta pärlor. Lejonen står på gräsbeväxta kullar med en himmel av vit silkestråd och moln med kanter av silvertråd och silverlan. Riksnyckeln, hållen av två sjöjungfrur mot en bakgrund av himmel och hav av silkestråd i blå och vita nyanser samt med detaljer av gul silkestråd. Sjöjungfrurnas långa hår är broderat med brun silkestråd på innerkappan och med gul silkestråd på ytterkappan. Nyckeln är av guldtråd samt guldlan och små vita pärlor.
Riksäpplet skildras liggandes i en framsträckt hand, föreställande Guds hand. Riksäpplet är huvudsakligen av guld- och silvertråd samt silverlan och framställs mot en bakgrund av emanerande strålar. Motivet omges av en inre ram av moln med konturer av guld- och silvertråd.

Anmärkning:
Till himlen hör en lös medaljong föreställande en kunglig krona uppburen av två bevingade putti, med löst äpple nnr 6040. Medaljongen satt på undersidan av kröningshimlens tak. Till Karl X Gustavs biläger avlägsnades kronan från taket och placerades på ryggstycket till bilägerssängen till vilken delar av himlen användes. Då kröningshimlen återställdes till Karl XI:s kröning 1675 återplacerade inte kronan utan förvarades bland lösa broderier i Husgerådskammaren, varifrån den återlämnades 1875.

De åtta bärstänger, nnr 31980-31987, som hör till kröningshimlen nytillverkades till Karl XI:s kröning 1675. De är runt 3000 mm höga och klädda med röd sammet, dekorerade med vävda guldband och förgyllda nitar. De ursprungliga bärstängerna ska dessutom ha varit dekorerade med pärlbroderier.

Då kröningshimlen skurits upp och senare åter sytts ihop, har skarvar och infällda bitar tillkommit men det är svårt att se konturerna för sömnaden då broderierna täcker sömmarna. Man kan dock på taket se att broderiet har förskjutits. På innerkappan runtom medaljongen med riksnyckeln sitter en större infälld bit av ett rött sammetstyg, 465x335 mm. Detta beror på att denna medaljong skurits ut till Karl XI:s dopsäng och senare ersatts av en ny medaljong.
Halva taket är mörkare i färgen, broderierna dvs. guld och silvertråden har oxiderat.
Sidokapporna var beströdda med pärlor av vilka nu endast återstår spår i form av blottade silkeskärnor. På medaljongen med riksnyckeln på innerkappan sitter fortfarande ett fåtal små vita pärlor kvar.
Även broderierna på kapporna har oxiderat. Fullt av små nålstick på medaljongerna på de ställen där det saknas silkestråd och antagligen även pärlor.
Vid sidan av samtliga medaljonger sitter små röda lackklumpar.
På riksäpplet i medaljongen på ytterkappan har sömmarna släppt i kanten.
På en av ytterkapporna, den ytterkappan som framställer spiran, sitter en mindre bit av infälld sammet, något rödare i färgen. I den övre kanten vid sidan av medaljongen saknas en bit av broderiet.
Man har varit sparsam med sammetsyget som inte är täckande under medaljongerna.

Historik och proveniens:
Kröningshimlen beställdes i slutet på 1640-talet tillsammans med diverse praktfulla textilier från Paris inför drottning Kristinas kröningsceremoni. Den omnämns för första gången i en korrespondens från år 1648 gällande beställningen. Man vet inte med säkerhet vem brodören var men man tror att det kan ha varit en fransk pärlstickare vid namn Pierre Boucher.
Efter kröningen år 1650 inlämnades himlen till Husgerådskammaren och finns från år 1654 omnämnd i Husgerådskammarens inventarieförteckning. Till Karl X Gustavs och Hedvig Eleonoras bröllop sprättades himlen sönder och delar användes till en bilägersäng och återstoden användes sedan till Karl XI:s dopvagga. Ytterkapporna flyttades orörda till bilägersängen men innerkapporna var man däremot tvungen att korta ned för Karl XI:s dopvagga. Själva taket skars sönder och gjordes till hörnstycken på de båda sängarna. Behovet av en kröningshimmel uppstod dock åter då Karl XI skulle krönas år 1675 och därmed lät man i möjligaste mån återställa Kristinas sönderskurna himmel. Detta gjordes med stor skicklighet utav pärlstickaren Georg Ulrich som lät utföra kompletteringar av broderierna. Medaljongen med kronan sattes inte tillbaks på sin ursprungliga plats, utan förvarades i Husgerådskammaren bland andra lösa broderier. Himlen användes sista gången vid Karl XV:s kröning 1860. Därefter lämnades den åter in till Husgerådskammaren för att slutligen ingå i Livrustkammarens samlingar under namnet Karl X Gustavs kröningshimmel.