Dykarhjälm

Hjälmen tillverkades för hand av kopparslagare på varvet i Karlskrona, därav namnet Karlskronahjälm. Vanligtvis köpte man färdiga hjälmar från de stora tillverkarna främst Siebe Gorman eller Dräger. Hjälmen tillverkades under 1930- och 40-talen och kom att spela en viktig roll för dykarna i flottan under 80 år. Den lär också ha varit mycket omtyckt av dykarna och ansedd som en säker och bekväm hjälm. Det unika för hjälmen är ett speciellt lufttillförselsystem. Men hjälp av huvudet kunde dykaren trycka in en röd knapp, en så kallad nickventil, och på så sätt länsa ut koldioxid ur tungdykardräkten. Bland annat användes hjälmen av dykare vid Vasas bärgning.

Gummiklädseln är antagligen inte original, den tillkom som skydd vid elektrodsvetsning för att undvika överslag.
Idag används hjälmen endast vid Försvarets dykskola i Karlskrona vid utbildning till hjälmdykare. Först nu utrangeras den. Användandet av hjälmen har nu 2012 upphört helt till exempel på Berga, på HMS Belos II och i Göteborg. Idag sker användandet av den endast vid Försvarets dykskola i Karlskrona vid utbildning till hjälmdykare. Till detta behövs inte ett så stort antal och därför har försvaret överfört två av hjälmarna till Statens maritima museer, en till Sjöhistoriska museet och en till Marinmuseum.