Kärl

UP, Tierps sn, "Glädjen" Tierps allmänning S:1, RAÄ 86
Glädjen E4 FU 2003 dnr 422-1399-2003, UM39804
Glädjen E4 SU 2003, dnr 423-2710-2003, UM39805

Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV GAL, genomförde 2003 en arkeologisk förundersökning och en särskild arkeologisk undersökning av en boplats från yngre stenåldern vid Glädjen, RAÄ 86, Tierp sn, Tierps Allmänning S:1, Uppland. Åtgärden föranleddes av den planerade nybyggnationen av väg E4 mellan Uppsala och Mehedeby. Under förundersökningen fann man spår efter ett tidigneolitiskt besök. Redan då visade den sparsamma fyndmängden och bristen på anläggningar att det troligen var spåren efter ett kortvarigt besök. Slutundersökningen uppdagade spår efter en serie av besök under tusentals år, från en liten jaktstation vid kusten under tidigneolitikum, nedslag under mellan och senneolitikum, en mindre utpost troligen till den närliggande boplatsen Snåret under bronsåldern, för att till sist börja användas för bete och utmarksnäringar från slutet på 1600-talet och framåt.
Sammanlagt påträffades cirka 1,2 kg keramik, 50 bergarts och mineralartefakter, några få gram ben och 39 anläggningar från dessa besök. Under tidigneolitikum låg Glädjen i en skyddad vik på en ö cirka 10x20 km stor i yttre delen av skärgården. Dateringar, strandlinjekurvor och fyndanalyser visar att kring 3800-3700 cal BC klev en grupp människor iland och anlade en utpost troligen för jakt. Huruvida det rör sig om ett eller flera besök får lämnas som en öppen fråga. Enligt strandlinjekurvor från området bör lokalen ha varit strandbunden eller åtminstone strandnära. På en platå i moränkullen röjde man en yta på sten för att skapa plats för de olika hantverksaktiviteter man sysslade med och/eller ett vindskydd. Två kvartsbitar i området uppvisade bruksskador efter att ha använts som skrapor på våta och torra hudar. Nere på område B stenröjde man ytterligare en yta. Denna var fyndtom men omgärdad av tidigneolitisk keramik. Detta ses som en möjlig bostadsyta eller en aktivitetsyta. Den tidigneolitiska lokalen tolkas här som en jaktstation som har ingått i Vendelgruppen utifrån Björcks indelning av de neolitiska kustboplatserna i östra Mellansverige.
Vid nästa tydliga förhistoriska brukningstid under bronsåldern hade landhöjningen gjort att Glädjen nu låg på fastlandet åtskild från kusten, men dess placering efter Uppsalaåsen placerar den fortfarande efter en färdväg. Där tidigare havet varit fanns nu istället god betesmark vilket kan ha varit en av anledningarna till den mindre lägerplatsen under bronsåldern. Ett kulturlager på cirka 1x2 meter med spår efter en ställning är troligen spåren från beredning av skinn, en tolkning som fynd av kalksten och en kvartsitskrapa med bruksskador efter att ha använts på våta skinn förstärker. Spåren av tjära på insidan av keramik från bronsåldern kan visa på att man även tillverkade tjära på platsen. Dateringar till cirka 1200-1100 cal BC och keramikstil och teknologi stämmer väl in med de funna på boplatsen Snåret som endast ligger några kilometer söderut. Snåret är en betydligt större boplats med spår efter hus, tamdjur och gravar, här ses det som troligt att Glädjen fungerat som en komplementlokal till denna.